Regeringen har beslutat att minska utrymmet för Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprogram med 2,1 miljarder kronor i budgeten för 2024. Foto: Postmodern Studio/Shutterstock.com
Regeringen har meddelat att de kommer sänka utgiften för Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprogram med 2,1 miljarder kronor i nästa års budget. Arbetsmarknadsministern beskriver beslutet som en “utfasning av ineffektiva åtgärder”, medan LO befarar att det kommer leda till ökad exkludering på arbetsmarknaden. Det rapporterar Arbetsvärlden.
Prognosen är att den fördjupade lågkonjunkturen kommer leda till stigande arbetslöshet, men trots detta väljer regeringen att dra ner på utgiften för Arbetsförmedlingens arbete med arbetsmarknadsprogram med 2,1 miljarder kronor nästa år. Neddragningen gäller främst de delar som gått till privat jobbmatchning.
Arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) säger i ett uttalande till Sveriges Industri att det handlar om en utfasning av ineffektiva och dyra arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Vill omprioritera och effektivisera
Budskapet från regeringen är att man helt enkelt vill omprioritera och effektivisera. Man höjer Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag med 200 miljoner kronor 2024, vilka enligt uppgift ska användas för att hantera en stigande arbetslöshet och stärka myndighetens kontrollarbete.
– Vi håller i det vi vet fungerar och vi utvecklar etableringsjobben. Nystartsjobben ligger fast, säger Johan Pehrson till Dagens Industri.
LO befarar ökad exkludering på arbetsmarknaden
LO är en av dem som inte delar regeringens optimism, utan de befarar att det kommer leda till ökad exkludering på arbetsmarknaden. Adnan Habibija, utredare på LO, menar att det har varit mycket prat om hur man ska bekämpa arbetslösheten från de styrande partiernas håll, men att man i och med detta beslut gör precis tvärtom.
Att man framför allt drar in på den privatiserade matchningen stämmer inte riktigt överens med den tidigare borgerliga linjen, där man ville låta privata aktörer ansvara för en större del. LO har visserligen ställt sig kritiska även till den linjen, men enligt Adnan Habibija är det stora problemet nu att nedskärningarna har lett till att det varken finns tillräckligt matchningsstöd från Arbetsförmedlingen eller privata aktörer.
Arbetsförmedlingen måste få möjlighet att öka sin kapacitet
Regeringen menar att etableringsjobben och beslutet att satsa på yrkesutbildningar är tecken på deras engagemang att hantera och bekämpa arbetslösheten, men Adnan Habibija ser det inte riktigt så.
Han menar att pengarna man satsar bara motsvarar en bråkdel av det som nu dras bort, och att man egentligen inte kan ställa dem mot varandra eftersom matchningsstöd är en förutsättning för att ordna etableringsjobben. Utifrån den nuvarande situationen på arbetsmarknaden menar Habibija att man först och främst bör se till att Arbetsförmedlingen får resurser för att stärka sin kapacitet.
