Regeringens fokus gällande arbetsmarknaden är att lösa långtidsarbetslösheten och arbetskraftsbristen. Medan det råder arbetskraftsbrist i norra Sverige finns det en stor andel arbetslösa i mellersta och södra delen av landet. Samtidigt påtalar fackorganisationer att det finns flera brister i arbetsmarknadsbudgeten för 2022
I regeringens budget för 2022 vill man rikta fokus på att minska både långtidsarbetslösheten och den ökande kompetensbristen. Men flera fackförbund anser att det saknas viktiga besked i regeringens budgetnyheter för att de ska kunna genomföras på ett lyckat sätt, skriver Arbetsvärlden.
Igår presenterade regeringen sin jobbsatsning inför 2022 där man avsätter åtta miljarder kronor i statsbudgeten. När det gäller arbetsmarknaden ligger fokus på att alla som kan arbeta ska arbeta och hjälpa till att ta Sverige ur krisen, enligt arbetsmarknadsminister Eva Nordmark.
Enligt Eva Nordmark finns det två stora utmaningar som ska klaras av samtidigt. Den ena utmaningen är långtidsarbetslösheten och den andra utmaningen är arbetskraftsbristen.
Arbetskraftsbrist i norra Sverige
I norra delarna av Sverige pågår det just nu en nyindustrialisering vilket lett till ett stort sug på arbetskraft. Det är bland annat SSAB och Northvolt som genomför de nya satsningarna som har tydliga klimatprofiler och som stämmer väl överens med regeringens politik. Men svårigheterna att hitta arbetskraft växer både för nyindustrialiseringen i norr och nationellt sett inom IT, vård och skola.
Så vill regeringen fördela budgeten på åtta miljarder
- 425 miljoner kronor ska gå till arbetsmarknadsutbildning.
- Fler yrkesinriktade utbildningar för vuxna som bygger på kompetens.
- Bygga ut kunskapslyftet med 14 000 platser där man kombinerar yreksutbildningar med SFI.
- Fortsatt reformering av Arbetsförmedlingen med matchningstjänster.
- Subventionerade anställningar för de som har svårast att komma in på arbetsmarknaden.
- Omställningsstödet ska byggas ut och omfatta även de som inte har kollektivavtal.
- Förlänga vissa lättnader i a-kassan och minska a-kassans karensdagar från sex till två.
Postivt med subventionerade satsningar men det finns fortfarande brister
Men det finns vissa brister i budgetpropositionen även om den överlag är bra. TCO, LO och Saco skrev till regeringen i somras om de satsningar som behövs.
Enligt Therese Svanström, ordförande TCO, är man positiv till resurserna till subventionerade anställningar och att Arbetsförmedlingen får mer resurser. Det behövs arbetsförmedlare som kan stötta arbetssökande och matcha dem mot både utbildningar och anställningsmöjligheter. Det är även positivt att det finns resurser till subventionerade anställningar som extratjänster.
Therese Svanström anser att det är bra att man tillfälligt minskar antalet karensdagar och förlänger lättnaderna för egenföretagares a-kassa. Däremot finns det brister i arbetslöshetsförsäkringen.
Viktigt med utbildning även för tjänstemän
TCO anser att a-kassans tillfälligt höjda ersättningsnivåer bör bli permanenta. Men enligt Therese Svanström var det inget som nämndes i budgeten, vilket är förvånande.
Vidare anser hon att det är bra att man vill öka utbudet av både gymnasiala och eftergymnasiala yrkesutbildningar, men det finns ingen satsning på något system för tjänstemän där det borde finnas ett större utbud av högre utbildningar som är anpassade för yrkesverksamma.
För litet anslag till Arbetsförmedlingens förvaltning
ST tror inte att den budget man avsatt för Arbetsförmedlingens förvaltning kommer att räcka. Långtidsarbetslösheten är mycket större nu innan pandemin och förvaltningsanslaget är inte lika stort som innan neddragningarna. Om Arbetsförmedlingen inte fått anslaget hade det lett till ännu fler neddragningar.
Dessutom saknas det fortfarande en departementsskrivelse när det gäller Arbetsförmedlingens reformering, vilket regeringen utlovade före regeringskrisen nu i sommar. Det är nödvändigt att veta vilket ansvar Arbetsförmedlingen har i framtiden.
