Vi svenskar äter mycket kött varje år men få vill göra grovjobbet. Inom yrken som slaktare och styckare är personalbristen stor och de flesta företag tvingas ta in personal från andra länder. Om några år väntas bristen på personal bli än mer påtaglig eftersom många då går i pension.
I Sverige äter vi i genomsnitt 85,5 kilo kött varje år. Innan köttet förpackas och går att köpa i butik måste det tas om hand. Det är dock få människor som utbildar sig till slaktare och styckare numera och branschen har under den senaste tioårsperioden fått det allt svårare att rekrytera personal.
– Det är jättesvårt att hitta personal, i stort sett alla slakterier och styckningsföretag har problem med att rekrytera. Det påverkar naturligtvis företagens möjlighet att bedriva och utveckla sin verksamhet, säger Magnus Därth, vd för branschorganisationen Kött och charkföretagen, till SvD.
Problemen lär bli allt mer påtagliga inom bara några år då många väntas gå i pension.
Hyr in personal från Östeuropa
Personalbristen är så påtaglig att de flesta styckningsföretagen och slakterierna måste ta hjälp av bemanningsföretag och hyra in personal från Östeuropa. Att hitta personal från andra länder blir dock även det allt svårare. Fler och fler länder upplever personalbrist inom yrket och därför ökar konkurrensen om den inhyrda personalen.
På vissa platser i landet har personalbristen varit så påtaglig att man varit tvungen att ta in pensionerade slaktare för att klara av julruschen.
Yrket måste bli mer attraktivt
För att locka till sig personal vill Ken Clignez, facklig ombudsman på Livsmedelsarbetareförbundet, att skolorna och branschen ska arbeta mer för att göra yrket attraktivt. Samtidigt är det ett tufft jobb där de anställda upplever mycket stress. Både slaktare och styckare löper dessutom stor risk för att bli sjukskrivna. Handledsskador är vanligt hos personer som har arbetat inom yrket i många år.
