Det nuvarande industriavtalet innebär att industrisektorn sätter normen för löneökningsnivån
Industriavtalet, som bestämmer hur förhandlingar om löneökning ska gå till, får kritik från flera håll. Enligt Dagens arbete finns argument både för och mot den nuvarande ordningen, och LO med fackförbund anar att samförståndet kring industriavtalet kommer att spricka framöver.
Det så kallade industriavtalet styr i dag hur löneförhandlingar ska gå till inom industrisektorn. Det tecknades på 90-talet för att motverka att varje fackförbund förhandlade de egna medlemmarnas löner och på så sätt drev upp lönerna i en takt som inflationen inte hängde med i.
Industriavalet innebär att facken och arbetsgivarna inom industribranschen sluter sina löneavtal först. Resten av arbetsmarknaden får sedan följa detta märke, som det kallas. Det här beror på att industrin är mer utsatt för internationell konkurrens och därför behöver styra löneökningarnas nivå.
Växande löneklyftor är ett argument mot Industriavtalet
Men nu ifrågasätts industriavtalet från flera branschorganisationer och Svenskt Näringsliv. Argumenten emot är att orättvisa löneklyftor blir större, såväl mellan kvinno- och mansdominerade yrken som mellan tjänstemän och arbetare.
Löneökningarna blir också onödigt låga eftersom de styrs av industrins förutsättningar snarare än samhällsekonomin i sin helhet.
Dessutom begränsas andra fackförbunds möjligheter att kräva högre löner för sina medlemmar, eftersom märket redan sätts av bara några få fackförbund.
Industrin måste sätta lönemärket för att klara konkurrensen
Vad som talar för Industriavtalet är industrins betydelse för den svenska ekonomin. Branschen skulle inte klara den internationella konkurrensen om lönerna steg för snabbt, och därför måste industrin själva sätta lönemärket.
Man pekar även på att det är möjligt att justera löneskillnader även med industriavtalet. Exempelvis genomförde man 2016 en låglönesatsning som gav undersköterskor högre löner.
Sedan Industriavtalet infördes har dessutom reallönen varit högre, även om löneökningarna har skett i långsammare takt.
LO-förbund vill ersätta industriavtalet med ett nytt avtal
6F, som är ett samarbete mellan sex fackförbund inom LO, vill att industriavtalet skrotas och i stället ersätts med ett nytt avtal.
Man vill fortfarande att resten av arbetsmarknaden ska följa löneökningsnormen. Men för att samhällsekonomin och arbetsmarknadsläget ska tas med i beräkningen i högre grad än industrins konkurrentländer vill man att LO och förhandlings- och samverkansrådet PTK förhandlar fram lönenivån med arbetsgivarna.
6F vill också att fler låglönesatsningar ska göras för att yrkesgrupper med mindre än 28 000 kronor i lön ska få högre procentuell löneökning.
