Vilken inkomst du har får en mer central del i den nya a-kassan
Regeringen har utrett hur fler ska kunna få inkomstbaserad a-kassa och därmed vilja gå med i a-kassan. I går presenterade utredningen sina förslag för detta, och för hur a-kassans ställning som ett stöd vid omställning till annat jobb ska kunna bli tydligare, skriver Hotellrevyn.
Arbetsvillkoret byts till ett inkomstvillkor
Arbetsvillkoren som i nuläget avgör rätten till a-kassa föreslås bytas ut till ett inkomstvillkor. Det ska underlätta för personer med flera kortare anställningar att kunna få ersättning. Då slipper den arbetssökande dessutom ordna flera olika arbetsgivarintyg, eftersom inkomstuppgifterna går att hämta direkt från Skatteverket.
På så sätt minskar också administrationen för a-kassan själva, vilket förmodligen förkortar handläggningstiden. Det menar Karin Pettersson, som är föreståndare för HRAK, Hotell- och restauranganställdas a-kassa.
Enligt förslaget ska man ha tjänat 120 000 kronor eller mer under de senaste 12 månaderna för att få ersättning baserat på sin inkomst. Under fyra av dessa månader ska du ha haft minst 10 000 kronor i inkomst.
Medlemstid och anknytning till arbetsmarknaden påverkar ersättningen
Förslaget vill även att det ska vara värt att bli medlem i a-kassan i god tid. Därför ska den som har varit medlem i 12 månader få 80 procent av lönen upp till ett visst tak, medan den som har varit medlem mellan 6 och 12 månader får 65 procent av sin lön. Den som har varit medlem kortare tid eller inte alls ska få 50 procent av sin tidigare lön.
Detta är dock inte nödvändigtvis en bättre lösning än dagens grundersättning, menar Karin Pettersson. Det kan möjligtvis leda till att fler går med tidigt, men inte att fler skulle bli medlemmar i a-kassan över huvud taget, anser hon.
Det ska också löna sig att ha stark anknytning till arbetsmarknaden. Den som haft en inkomst över 10 000 kronor i ett år föreslås därför ha rätt till ersättning i 300 dagar, medan den som haft stadig inkomst kortare tid än så får färre ersättningsdagar, med 100 dagar som minst, enligt förslaget.
Förslaget riskerar en uppdelning av arbetsmarknaden
Karin Pettersson tror dock inte att en sådan nedtrappning motiverar människor att bli mer aktiva i sitt jobbsökande. I stället finns risken att vissa grupper på arbetsmarknaden försvagas.
– Risken är att man skapar ett slags a- och b-lag på arbetsmarknaden, där man inte riktigt värdesätter det yrkeskunnande våra medlemmar har, för att de har flera korta anställningar.
HRAK kommer att titta på hur förslaget påverkar deras medlemmar, och delta aktivt i remissarbetet för förslaget, berättar Karin Pettersson.
