Från och med årsskiftet ersätts karensdagen med ett karensavdrag på 20 procent av genomsnittlig veckoersättning. Regeringens syfte med karensavdraget är att det ska vara förutsägbart och rättvist. Avdraget görs inte om en person blir sjuk inom fem dagar från tidigare sjukdom.
Alla landets arbetare har nog någon gång tvingats stanna hemma från jobbet på grund av sjukdom. I samband med sjukdomen har första sjukdagen varit en så kallad karensdag då arbetaren inte har rätt till någon sjuklön.
Från och med den 1 januari 2019 slopas karensdagen och ersätts med karensavdrag. Med regeländringen vill regeringen få till ett avdrag som är lika för alla.
Avdrag med 20 procent på genomsnittlig veckoersättning
Tidigare har det varit möjligt att lämna sitt arbete efter halva dagen och endast den andra halvan räknades då som karensdag. Med karensavdraget fungerar det annorlunda. Oavsett när du går hem från jobbet kommer 20 procent av din genomsnittliga veckoersättning utgöra karensavdraget.
Avdraget görs oavsett om du stannar hemma hela dagen eller går hem efter lunch.
En arbetare behöver därför aldrig fundera över när det är bäst att sjukanmäla sig eftersom avdraget alltid är detsamma.
Inget avdrags görs om du insjuknar inom fem dagar
Avdraget görs alltid i samband med sjukdom förutom vid ett undantag. Om en anställd återvänder till sitt arbete efter sjukdom och därefter insjuknar igen inom fem dagar kommer inget ytterligare avdrag göras.
Det nya karensavdraget är framförallt fördelaktigt för personer som arbetar oregelbundna arbetstider där vissa arbetspass är längre än andra. En person som insjuknar inför ett långt arbetspass förlorar mer med en karensdag än med ett karensavdrag.
