17 av Sveriges 21 regioner planerar att göra besparingar i sjukhusvården under nästa år. Foto: Spiroview Inc/Shutterstock.com
Få regioner klarar årets sjukvårdsbudget, och så gott som alla regioner kommer att göra besparingar under 2020. Bland annat kommer man att hålla tillbaka antalet nyanställningar och förändra arbetssätt, och på vissa områden även skära ner på personal, skriver Vårdfokus.
Enligt en enkät som Vårdfokus har gjort kommer Sveriges regioner att fortsätta göra besparingar i vården. Bara 2 av de 21 regionerna klarar årets sjukvårdsbudget, och 17 av dem kommer att behöva spara inom vården nästa år.
Regionerna drar ner på bemanningspersonal och administration
Huvudsakligen kommer det att vara antalet administrativa tjänster som ska minskas. De allra flesta regioner kommer också att spara in på bemanningspersonal.
Majoriteten av regionerna är restriktiva med att anställa ny vårdpersonal, och med tanke på tjänstledigheter och pensioner kan detta komma att innebära minskat antal personal i längden. I Västerbotten, Jämtland Härjedalen och ett antal andra regioner kan det bli aktuellt att även aktivt minska på vårdpersonalen.
Förändrade arbetssätt och bättre avtal
Besparingarna kommer bland annat att göras genom att upphandla bättre avtal inom olika områden. Men även genom att förändra vissa arbetssätt, såsom att yrkesgrupper byter arbetsuppgifter med varandra och att patientkontakter sker mer digitalt.
De omfattande besparingarna ska inte påverka patientsäkerheten eller kvaliteten på vården, enligt regionerna. Dock medger några att personalens arbetsmiljö kan påverkas, och även invånarnas tillgänglighet till vård.
För låga skatteintäkter kräver långsiktiga prioriteringar
Orsakerna till svårigheterna beror bland annat på att den arbetsföra befolkningen minskar, samtidigt som antalet unga ökar och gamla och sjuka personer lever längre och behöver vård. Skatteintäkterna är också alldeles för låga för att räcka till allt det som efterfrågas av vården.
Det viktigaste för att hantera situationen är därför att göra rätt prioriteringar av vad som måste göras med skattepengarna, och vad som gör minst nytta. Det menar Anna Häger Glenngård, docent i företagsekonomi som forskar om styrning av hälso- och sjukvård.
– Det är en svår fråga i sig som försvåras ytterligare av en kortsiktig planeringshorisont där man vill se effekter av det som görs på kort sikt
Den här typen av organisationsförändringar inom vården skapar även press och osäkerhet hos vårdpersonalen, berättar Anna Häger Glenngård.
