Var femte utrikesfödd har en otrygg anställning. Detta visar ny statistik som presenterades i en rapport från SCB. I samma rapport framgår det att skillnaden i antalet otrygga anställningar är 8,2 procent i jämförelse med inrikes födda. Konsekvenserna av en otrygg anställning är bland annat att ekonomisk trygghet, hälsa och framtidstro påverkas negativt.
I undersökningen som genomfördes av SCB visar det sig att hela 21,82 procent av alla utrikesfödda har en otrygg anställning. Samma siffror för inrikes födda är 13,63 procent, vilket visar på en tydlig skillnad i anställningsformer mellan grupperna.
Definitionen av en osäker anställningsform i det här fallet är alla anställningsformer som är tidsbegränsade. Exempelvis ingår vikarier, timanställda, allmän visstidsanställning med flera. Anledningen till att flera utrikesfödda väljer att ta dessa anställningar är troligtvis en större desperation för att få ett jobb säger Tomas Berglund, professor i sociologi i en intervju med Arbetet.
Utrikesfödda kvinnor arbetar i särskilt utsatta sektorer visar undersökningen. Var fjärde utlandsfödd kvinna har en otrygg anställning i dagsläget. Även kvinnor födda i Sverige har högre otrygghet i sin anställning i jämförelse med männen i samma grupp.
Otrygga anställningar har negativa konsekvenser
Att ha en otrygg anställning innebär inte enbart att man riskerar att förlora jobbet efter en viss tidsperiod. Det innebär även påfrestningar i familjelivet, ens ekonomi och mycket mer. Tomas Berglund menar bland annat att det har stora konsekvenser när man ser till bostadsmarknaden, eftersom att de med otrygga anställningar har svårt att få lån.
Berglund menar även att dessa anställningsformer har negativa konsekvenser för bland annat hälsa och familjebildning. Dessa konsekvenser blir mer påtagliga ju längre tid individen har en osäker anställningsform, det är därför angeläget att se till att de inte fastnar i dessa anställningsformer.
Osäkerhet från arbetsgivare är en möjlig förklaring
Även om arbetsmarknaden i stor utsträckning är svår att analysera finns tydliga tendenser i vilka som har dessa anställningar. En anledning till att invandrare i större utsträckning än svenskar jobbar exempelvis deltid eller på vikariat kan vara en osäkerhet från arbetsgivaren enligt Berglund.
Han menar att arbetsgivare känner en större osäkerhet inför att anställa utlandsfödda och därför väljer att pröva dessa genom tidsbegränsade anställningsformer i större utsträckning. Även den tidigare debatten om att många invandrare inte får tillgodoräkna sig sin utbildning kan spela in. Även om de har genomfört en universitetsutbildning är det inte säkert att arbetsgivaren tror på detta.
Tomas Berglund har tidigare genomfört forskning som visar på att det även råder stora skillnader mellan de som är födda inom Europa och de som inte är det. För de som inte är födda inom Europa är det betydligt mer sannolikt att ha en osäker anställning. Dessa resultat indikerar därför att arbetspolitiska åtgärder kan vara nödvändiga för att ändra denna negativa trend.
