Den statliga utredningen av a-kassereglerna får blandad kritik av remissinstanserna. Foto: Naluenart Pimu/Shutterstock.com
A-kassaArbetslöshetsförsäkring baserad på inkomst eller arbetad tid? En tydligare nedtrappning av ersättningsnivån eller ej? Dessa frågor är återkommande i diskussionerna om regeringens utredning av a-kassan. Det skriver Arbetet.
I somras presenterades en statlig utredning om arbetslöshetsförsäkringen. Enligt utredningen ska rätten till a-kassa baseras på det senaste årets inkomster, i stället för som i dag på arbetad tid. Responsen har varit tudelad, där vissa remissinstanser välkomnar förändringen, medan andra är mer kritiska.
LO vill ha arbetstidsbaserad rätt till a-kassa
Det största argumentet för inkomstbaserad rätt till a-kassa, där uppgifterna ska styrkas av Skatteverket, är att det blir enklare och mindre tidskrävande att söka ersättning. LO ställer sig förvisso positiva till att uppgifterna ska gå via Skatteverket, men anser att det fortfarande är den arbetade tiden som ska avgöra rätten till a-kasseersättning. Enligt LO handlar det helt enkelt om rättvisa.
Eftersom ett av grundkraven i utredningen är en årsinkomst på minst 120 000 kronor, påpekar LO att en person som tjänar cirka 20 000 kronor i månaden behöver jobba i sex månader för att ha rätt till a-kassa, medan den som tjänar cirka 30 000 bara behöver jobba i fyra månader.
Risk för ökade samhällsklyftor
Även om TCO i sitt remissvar är positiva till ersättning baserad på inkomst, pekar de precis som LO på risken för orättvisa. Personer med högre lön har automatiskt bättre förutsättningar att kvalificera sig, vilket TCO menar kan förstärka redan befintliga samhällsklyftor.
Ny modell för nedtrappning av ersättningen
I utredningen föreslås även en ny modell gällande nedtrappning av a-kassaersättningen, baserat på arbetslöshetens längd. Förslaget är att efter 100 dagar sänka med 10 procentenheter, och efter 200 dagar sänka med 5 procentenheter. Enligt Svenskt Näringsliv är denna minskning dock inte tillräckligt brant för att uppmuntra till aktivt arbetssökande.
Arbetsgivarverket är av samma åsikt, men tillägger i sitt remissvar att det gäller att lägga sig på rätt sida av brytpunkten så att den uppmuntrande effekten inte övergår till otrygghet.
Skarp kritik mot nivån på inkomstskyddet
LO menar å sin sida att nedtrappningarna enligt den nya modellen kan leda till för låg nivå på arbetslöshetsförsäkringens inkomstskydd. Även lönerna riskerar att pressas nedåt.
Akademikerförbundet SSR är inne på samma linje, och menar att nedtrappningen plus det befintliga ersättningstaket kan leda till större belastning på kommunernas försörjningsstöd.
– Redan idag har hälften av alla som uppbär kommunalt försörjningsstöd det för att de är arbetssökande, skriver förbundet.